Vintertid, sommartid och kroppens biologiska klocka – vad händer när vi ställer om tiden?

Vi flyttar fram klockan en timme på våren och tillbaka en timme på hösten. För många är det något vi knappt reflekterar över. Men har du funderat på vad som egentligen händer i kroppen när vi plötsligt ändrar tiden? Kroppen har nämligen en egen inre klocka som styr betydligt mer än när vi blir trötta och pigga. Den påverkar bland annat sömn, hormoner,  kroppstemperatur, aptit och ämnesomsättning.

Och den biologiska klockan ställer inte om lika enkelt som klockan på väggen - Kroppen har sin egen tid. Vår biologiska dygnsrytm styrs till stor del av en liten struktur i hjärnan som kallas den suprachiasmatiska kärnan. Den fungerar som kroppens överordnade tidhållare och hjälper till att samordna flera av kroppens funktioner under dygnet. Den viktigaste signalen för att ställa in den biologiska klockan är ljuset.

När dagsljuset når ögats näthinna skickas signaler till hjärnans dygnsrytmscentrum. Det hjälper kroppen att förstå när dagen börjar och när det är dags att förbereda sig för natten. På morgonen bidrar ljuset till att vi blir mer alerta. Framåt kvällen, när det blir mörkare, ökar förutsättningarna för att kroppen ska frisätta melatonin – hormonet som hjälper oss att bli sömniga. Det är alltså inte bara antalet timmar vi sover som spelar roll. Även när vi sover och hur väl vår sömn följer kroppens naturliga rytm har betydelse.

När vi går över till sommartid flyttas klockan fram en timme. Det innebär att vi plötsligt ska vakna, äta, arbeta och lägga oss enligt en ny tid, trots att kroppens biologiska rytm inte automatiskt har förändrats.

För många kan det kännas som en liten jetlag.

Du kanske märker att du:känner dig tröttare på morgonen; har svårare att somna på kvällen blir, mindre fokuserad eller känner dig seg, behöver några dagar för att hitta tillbaka till dina vanliga rutiner.

Övergången till sommartid innebär dessutom att vi får mindre ljus på morgonen och mer ljus på kvällen enligt klockan. Det kan göra det svårare för vissa att komma till ro på kvällen. När vi går tillbaka till normaltid på hösten får vi i stället ljusare morgnar och mörkare kvällar. Det ligger närmare den naturliga ljuscykeln under vinterhalvåret.

 Ett av huvudargumenten är att normaltid bättre stämmer överens med människans biologiska dygnsrytm. Även andra forskare och sömnorganisationer har lyft fram ljusets betydelse för vår hälsa och hur en förskjutning av den sociala tiden kan påverka sömnen.

EU-kommissionen föreslog redan 2018 att tidsomställningen skulle avskaffas. Europaparlamentet röstade för förslaget 2019, med ambitionen att förändringen skulle genomföras 2021. Men medlemsländerna har ännu inte kommit överens om vilken tid som i så fall ska gälla året runt. Därför fortsätter vi att ställa om klockan.

Ljus, kortisol och melatonin – kroppens naturliga dygnsrytm. Två hormoner som är särskilt intressanta när vi pratar om dygnsrytm är kortisol och melatonin.

Kortisol brukar stiga under morgontimmarna och hjälper oss att vakna, bli alerta och komma i gång med dagen. Nivåerna varierar sedan under dygnet och är vanligtvis lägre på kvällen.

När det blir mörkt ökar kroppens produktion av melatonin. Det hjälper oss att känna oss sömniga och förbereder kroppen för vila.

Men dygnsrytmen påverkar mer än sömnhormonerna. Även kroppstemperatur, aptit, blodsockerreglering och flera metabola processer följer ett naturligt mönster under dygnet. När våra vanor och tider inte riktigt stämmer överens med kroppens inre rytm kan det därför påverka hur vi känner oss och fungerar.

Kan tidsomställningen påverka hälsan?

Forskning har undersökt samband mellan tidsomställning och bland annat sömn, hjärt-kärlhälsa, olycksrisker och psykiskt välbefinnande. Vissa studier har kopplat övergången till sommartid på våren till en tillfälligt ökad risk för hjärtinfarkt och trafikolyckor. En möjlig förklaring är att den förlorade timmen och den förändrade dygnsrytmen påverkar sömn och återhämtning. Det är viktigt att komma ihåg att forskningen inte visar att tidsomställningen påverkar alla på samma sätt. Det finns också flera faktorer som spelar in, exempelvis sömnvanor, hälsa och livsstil.

Men det vi vet är att kroppens biologiska klocka är viktig och att ljus, mörker och regelbundenhet hjälper den att fungera som bäst.

🧩5 enkla sätt att stötta kroppens biologiska klocka.

Oavsett om vi använder sommartid eller normaltid kan vi göra mycket själva för att hjälpa kroppen att hitta en bra dygnsrytm.

🧩1. Få dagsljus på morgonen.

Försök komma ut en stund så tidigt på dagen som möjligt. Morgonljuset hjälper hjärnan att ställa in kroppens inre klocka och signalerar att dagen har börjat.

🧩2. Håll regelbundna sovtider

Försök att gå och lägga dig och vakna ungefär samma tid varje dag. Regelbundenhet hjälper kroppen att hitta en stabil rytm.

🧩3. Dämpa ljuset på kvällen

Starkt ljus och mycket skärmtid sent på kvällen kan göra det svårare för kroppen att förbereda sig för sömn. Testa att dämpa belysningen och skapa en lugnare kvällsrutin.

🧩4. Ät och rör dig regelbundet

Även måltider och fysisk aktivitet är signaler som påverkar kroppens dygnsrytm. Försök att äta regelbundet och få in rörelse under dagen.

🧩5. Ge kroppen tid att anpassa sig

När vi ställer om klockan kan det ta några dagar innan kroppen har hittat sin nya rytm. Var lite extra snäll mot dig själv under den perioden och prioritera sömn och återhämtning.

Kanske är det dags att lyssna mer på kroppens egen klocka?

Vi har länge anpassat våra liv efter klockan, arbetstider och samhällets rutiner. Men kroppen fungerar inte alltid efter samma schema. Den biologiska klockan behöver ljus på dagen, mörker på kvällen och regelbundenhet för att kunna samordna kroppens olika funktioner. Kanske är den viktigaste frågan därför inte om vi föredrar sommar- eller vintertid, utan hur vi kan leva lite mer i takt med kroppens naturliga rytm.

🧩 För ibland handlar bättre hälsa inte om att göra mer – utan om att ge kroppen rätt förutsättningar att göra det den är skapad för.